Blodig historia gör finska pressen snäll
Text: Kajsa Århäll

Många år har gått sedan Finland slet sig loss från Sovjets välde. Trots detta har den forna tillhörigheten till stormakten satt sina spår. Finsk press är noga med att inte trampa grannen i öst på tårna. Den accepterande inställningen gentemot landets makthavare är en följd av att de styrande tagit svåra beslut då pressen utifrån varit stor.

- Finns det ett stort tryck utifrån, blir den interna enigheten större, säger Henrik Wilén, direktör på Nordiska institutet i Finland.

Stor intern enighet
Finland är på många sätt olikt resten av de nordiska länderna. Norrmän, svenskar och danskar kan utan större problem förstå varandras språk, medan finskan med sina i:n och dubbelk:n i var och vart annat ord förvirrar och är oförståelig. Dessutom måste man växla sina pengar till euro för att kunna betala för sina Muminsouvenirer och saunabesök. En sak man dock inte tänker på så ofta är skillnaden mellan Finlands och de övriga nordiska ländernas media och politik. Till följ av Finland brokiga historia och landets periodvisa ryska tillhörighet är den finska pressen snällare vad gäller kritiken av makthavarna.
- Finns det ett stort tryck utifrån, i det här fallet Ryssland, blir den interna enigheten större, säger Henrik Wilén, direktör på Nordiska institutet i Finland. Han berättar att det bland finska folket finns en uppfattning om att "beslutsfattarna vet bäst". Makthavarna har många gånger tagit stora beslut då Finland varit i kris och på så sätt vunnit folkets förtroende.

Euro utan folkomröstning
Då frågan om gemensam valuta inom Europa kom upp i Finland sände riksdagen en proposition till regeringen, som röstade ja till att införa euro i Finland. Henrik berättar att om en folkomröstning genomförts skulle svaret blivit nej, men att invånarna accepterat beslutet och tycker att det är okej.
- I Finland är man "färdig" med ett beslut när det fattats, säger han och fortsätter:
- Andra nordiska länder har en mycket häftigare debatt i pressen både före och efter ett stort beslut eller val.
Folkets acceptans gör det lätt för beslutsfattarna, det är den finska demokratin som istället blir lidande. I det senaste valet deltog bara cirka 67 % av befolkningen.

EU ger trygghet
När Finland år 1955 blev medlem i Nordiska Rådet var samarbetet med grannländerna oerhört viktigt. Eftersom de baltiska länderna tillhörde Sovjet blev Stockholm ett fönster mot resten av Europa. Trots denna början på en frigörande process gentemot stormakten i öst förblev Finland mycket försiktigt. Dåvarande presidenten kallade de ledande tidningarnas chefredaktörer till ett möte där han sa åt dem att ligga lågt med kritiken mot Sovjet. På Nordiska Rådets möte diskuterades inte säkerhetspolitik av hänsyn till Finland och man betraktade landet som "Sovjets intressesfär".
- Idag har inte det nordiska samarbetet lika stor betydelse, även om det fortfarande är viktigt, säger Henrik. Han berättar om att hans mamma röstade ja till att gå med i EU på grund av att "man aldrig kan veta med den där ryssen".
Medlemskapet i EU och FN har givit Finland trygghet, men Henrik fortsätter ändå med att citera en känd finsk debattör:
- Norge har Natomedlemskap, Sverige har sig självt och sin neutralitet och Finland har en lång gräns mot Ryssland.