Publisert: 4.12.2025
I Finland var man engagerad i försörjningsberedskap redan på 1940-talet, under andra världskriget, och krislagringen upphörde aldrig. Nu fungerar Finland gärna som modell när det gäller beredskap, säkerhetslagring och befolkningsskydd.
Text: Bengt Östling
Kriget i Ukraina har förändrat synen på säkerhet och beredskap. Coronapandemin visade på behovet av förberedelse och snabba åtgärder. Både Danmarks kung Frederik, president Zelenskyj och de nordiska samarbetsministrarna har gjort studiebesök till det stora befolkningsskyddet vid Hagnäs torg i Helsingfors. I vardagen fungerar det som parkeringsgrotta, idrottscentrum och äventyrsland för barn.
Skyddsrummen som del av den finländska resiliensen
Helsingfors har över 5500 skyddsrum med plats för 900 000 personer. Även metrostationerna kan fungera som skyddsrum. Antalet skyddsplatser räcker både för invånare och besökare. Fastighetsspecifika skyddsrum utgör grunden för skyddet. De används oftast som lager eller hobbyutrymmen, men kan aktiveras inom 72 timmar vid kris. I resten av landet är nätet inte lika tätt, och mindre bostadshus har sällan skyddsrum.
Central försörjningsberedskap
Enhetschef Heli Tammivuori tar emot i en modern möteslokal i en källare i centrala Helsingfors. Försörjningsberedskapscentralens kontor finns högre upp i huset och har ett hundratal anställda, men det öppnas inte för besökare. Ingen fotografering är tillåten, och säkerhetspersonalen kontrollerar id och inbjudningar bakom spegelglas. Här hanteras hemligheter.
Försörjningsberedskapscentralen (FBC), under arbets- och näringsministeriet, ansvarar för att upprätthålla och utveckla landets försörjningsberedskap och säkra tillgången till kritiska resurser.
Statliga lager i hela Finland
Det finns många statliga säkerhetslager runtom i landet, men antal och innehåll är hemligt. I dag lagras spannmål för nio månader och oljeprodukter för fem månader. Dessutom lagras gödsel, foder och medicinska produkter. Många företag har egna skyldigheter att lagra kritiska råvaror. Dessutom finns EU-lager med mediciner och skyddskläder mot radioaktiva, kemiska och biologiska störningar. EU har nyligen satsat 350 miljoner euro för att bygga upp ny rescEU-kapacitet i Finland.
Nya hot kräver ny lag
Lagen om tryggande av försörjningsberedskapen kom 1992 och förnyades 2008. En ny version skrivs nu för att bättre hantera de undantagsförhållanden som kan hota landets försörjning och försvar. Det ryska angreppet på Ukraina har varit en ögonöppnare. Krig riktas numera mot infrastruktur och civila. Enligt Heli Tammivuori har 60 procent av ryska angrepp riktats mot energiinfrastruktur. Samtidigt påverkar klimatförändringar infrastrukturen. Extremväder och regn kan störa elnät och logistik.
Inte längre gammaldags att spara
Myndigheterna uppmanar hushållen att lagra mat och vatten för tre dygn. Befolkningen på landsbygden har ofta bättre beredskap än stadsbor, som lättare förlitar sig på service och butiker. Av säkerhetsskäl hålls detaljer om krislagren dolda. Många finländare visste inte att det fanns reserver med spannmål, bränsle och mediciner för flera månader. De flesta finländare har äldre släktingar som minns sämre tider och fortfarande sparar “för säkerhets skull”.
Tidigare sågs befolkningsskydd och krisberedskap som överdriven “preppinghysteri”. Så sent som 2018 skrattade vissa åt satsningen på beredskap. Sedan kom pandemin, det ryska kriget i Ukraina, energikriser och hybridhot. Nu ser allt fler värdet i att vara förberedd.
Samarbete mellan stat och näringsliv
Finländarnas erfarenheter väcker nu internationellt intresse, särskilt samarbetet mellan det offentliga och näringslivet. Cirka 1500 finländska företag och organisationer deltar i det frivilliga beredskapsarbetet. En fungerande marknad och konkurrenskraftig ekonomi är grunden, men marknaden räcker inte alltid till för att upprätthålla kritiska funktioner vid kris. Avsikten är att hålla samhället så normalt som möjligt genom samarbete mellan offentlig, privat och tredje sektor. Finlands beredskap ses som en förebild – till och med som en exportprodukt för Nato-länder.
Nordisk relevans och regionalt samarbete
Det nordiska samarbetet inom försörjningsberedskap, civila kriser och hybridhot har stärkts. Under sommaren har frågor om säkerhet och beredskap diskuterats på flera evenemang i Finland. Vid konferensen “Nordens nya relevans” i augusti lyftes infrastrukturens betydelse för säkerhetspolitiken och planerna på en bro mellan Vasa och Umeå. Riksdagsledamot Mikko Savola framhöll finländskt jordbruk som en resurs även för Sverige, särskilt i kristider.
Mat förhindrar anarki
Själv lantbrukare, betonade Savola att matförsörjningen är central för både militärt och civilt försvar. En trygg livsmedelsproduktion minskar beroendet av importerade kedjor. När medborgarna vet att det finns mat ökar stabiliteten och försvarsviljan. Han ser även en roll för Österbotten att producera mat för både Finland och Sverige vid kris.
Ekonomiskt uppsving med Nato-satsningar
Allt detta kräver stark infrastruktur och tillgång till hamnar i Atlanten via Norge, ifall Östersjön blockeras. Savola pekar också på möjligheterna som Nato-målen gir för nye investeringar i försvarsindustrin. Ett aktuellt projekt är en ny sprängämnesfabrik i Björneborg, som ska tillverka TNT. Lokala politiker hoppas att flera miljardinvesteringar ska stärka både sysselsättning och nationell säkerhet.